mammaklänning
I helgen var vi i Stockholm. Utan barn och ett laddat visa-kort. Vi köpte 6 par vantar i strl 86-104, ett par "klacka-skor" i strl 27, en bilbana á la monsterstor, en (glas)kristallkrona och hör och häpna; en julmammaklänning! När jag hade handlat den och tog upp den ur kassen för att visa S så dröjde han för länge med svaret.
Så länge att jag fick fråga "-Vad tyckte du?" "-Ja, den är ju vinröd.."
Och så tycker män att kvinnor talar i gåtor och aldrig går rakt på sak?!
Idag skulle jag ha den för första gången. Jag skulle spela coctail på en finare tillställning där jag ombetts vara lite "julig". Jag drog på mig klänningen och visade mig för mor och styvfar som skulle vara barnvakt eftersom det är en sådan där äta-allt-kväll. Mor föreslog genast att hon skulle åka hem efter en klänning som jag nog skulle kunna komma i och styvfar ler och säger: "-Ja, jag håller med din man. Den är vinröd."
Jag tog klänningen ändå. Och vet vad? Jag känner mig riktigt fin!
Kommentarer
Trackback
